Månad: augusti 2018

 

När man hör att inom spiritualismen har man en kristen grund men man tror inte på syndernas förlåtelse, kanske det blir förvirrande. Jesus tog ju på sig all världens synder på sina axlar och frigav människan? Nå, så tänker man inte inom spiritualismen. Här tänker man snarast mer som inom hinduism eller buddhism; man ansvarar för sina handlingar och när själen vandrar vidare efter att en människa avlidit, kan det få konsekvenser, hur man betedde sig när man levde.

Evig utveckling för alla själar är tanken. Det går inte att vara elak mot andra utan karman slår tillbaka. Däremot om man sprider godhet och kärlek, får man det tillbaka. Här finns inga skrämseltankar om någon skärseld men det har ändå konsekvenser för vad som sker med din själ när du har gått bort.

Alla bär på en önskan om att utvecklas. Alla vill helt enkelt bli bättre, det är något medfött. Hur mycket man kan utvecklas beror på hur mycket man vill utvecklas andligen. Alla har en egen fri vilja och den ska man inte motarbeta. Gör man det i en iver att bättra sig väldigt mycket, kan det bli tungt. Man ska helt enkelt ta det “lagom” så känns allt enkelt och man mår bra. När man passerat över till andesidan har man en evighet på sig att förbättra sig med det man inte hann med på jorden. Dock bestäms ens situation i andevärlden av hur man skötte sig medan man var i livet.

Det här kanske kan låta knepigt? Inte knepigare än några av världsreligionerna! Det handlar om att läsa på om man är intresserad, att verkligen tänka sig in i vad de sju grundsatserna innebär i ens liv. Är du intresserad av att utveckla din andliga spirituella sida är det bara positivt att fundera och vrida och vända på den kunskap man får. Oavsett vilken tro man har och hur man väljer att leva sitt liv, är det viktigt att alltid reflektera och analysera över allt som sker runtom. Fundera gärna över hur du kan utvecklas till vad man brukar kalla “en bättre människa”. Det är troligen egentligen det alla vill även om man inte ansluter till spiritualismens idéer eller till någon sedan länge etablerad världsreligion.

Det viktiga är att du mår bra i ditt liv!

Människan är knuten till sin hemmiljö. Det har hon varit i alla tider. Nostalgin för barndomshemmet eller det allra första smultronstället. Längtan tillbaka till den susande barrskogen. Eller i den förhistoriska människans fall – längtan till grottan eller dem sälla jaktmarkerna. Säkert har också du en alldeles egen favoritplats. Det har nog alla.

Dessa våra miljöer har således sett ofantligt många människor passera och livsöden utspela sig. Vissa bara för en liten stund, som på en rastplats intill motorvägen och andra för en eller rentav flera livstider, som på t. ex. ett generationsboende. Olika miljöer för livets olika skeden. Olika mänskliga aktiviteter med olika tidsanspråk.

Vore det således nästan inte lite märkligt om somligas själar inte dröjde kvar vid dessa platser? Kanske vid ett träd där något djupt tragiskt ägde rum eller i ett hus där någon så att säga blev fast? Kanske var det ett svartsjukedrama som utspelade sig. Eller något betydligt mindre dramatiskt men likafullt plågsamt, som låt säga tuberkulos?

I vårt moderna, sekulariserade och rationalistiska samhälle betvivlar dem flesta förekomsten av just sådant . Livet efter döden är helt enkelt inte vetenskapligt bevisbart och därför tycks det orimligt att anta att den finns. Men djupt inne bär nog många på ett tvivel. En förträngd och djupt rotad önskan om att det faktiskt ska finnas något..mer. En försiktig idé om att de ska fortsätta existera. Något som gärna döljes med hård kritik, som i denna bok.

För vissa, som t. ex. spiritister, är denna fortsatta existens ett faktum. Det är ju svårt att förneka autenciteten i en kontakt med en eller flera andar under en seans, om man haft turen att få uppleva det. För att inte tala om en storseans. Kritiker hävdar att det är bluff, båg och dimmridå men de missar poängen. Det finns en anledning till att man har ägnat sig åt sådant i över hundra år och antagligen mycket mer.

De döda är faktiskt där och de har ofta något viktigt att säga oss. Kanske vill någon skicka en lyckönskan från andra sidan. Kanske är någon frustrerad över att det blev som det blev och behöver hjälp med att släppa taget och gå vidare.

Men vad gör man när ens favoritplats blir hemsökt? Vi har alla hört talas om hus som blir hemsökta och vi har sett på film hur det kan gå. När ett så kallat spöke knyter an till en plats på ett negativt sätt och gör det omöjligt för dem (levande) boende att vara kvar. I vissa fall kan det då vara enklast att helt enkelt flytta därifrån, vilket förstås några som flyttfirma.nu gör allra enklast och snabbast.

Vissa saker har man helt enkelt inte råd att leka med. Ibland måste man tyvärr lämna sin favoritplats. Just eftersom den funnits där ett tag och säkert är fleras favoritplats än bara ens egen.