Människan är knuten till sin hemmiljö. Det har hon varit i alla tider. Nostalgin för barndomshemmet eller det allra första smultronstället. Längtan tillbaka till den susande barrskogen. Eller i den förhistoriska människans fall – längtan till grottan eller dem sälla jaktmarkerna. Säkert har också du en alldeles egen favoritplats. Det har nog alla.
Dessa våra miljöer har således sett ofantligt många människor passera och livsöden utspela sig. Vissa bara för en liten stund, som på en rastplats intill motorvägen och andra för en eller rentav flera livstider, som på t. ex. ett generationsboende. Olika miljöer för livets olika skeden. Olika mänskliga aktiviteter med olika tidsanspråk.
Vore det således nästan inte lite märkligt om somligas själar inte dröjde kvar vid dessa platser? Kanske vid ett träd där något djupt tragiskt ägde rum eller i ett hus där någon så att säga blev fast? Kanske var det ett svartsjukedrama som utspelade sig. Eller något betydligt mindre dramatiskt men likafullt plågsamt, som låt säga tuberkulos?
I vårt moderna, sekulariserade och rationalistiska samhälle betvivlar dem flesta förekomsten av just sådant . Livet efter döden är helt enkelt inte vetenskapligt bevisbart och därför tycks det orimligt att anta att den finns. Men djupt inne bär nog många på ett tvivel. En förträngd och djupt rotad önskan om att det faktiskt ska finnas något..mer. En försiktig idé om att de ska fortsätta existera. Något som gärna döljes med hård kritik, som i denna bok.
För vissa, som t. ex. spiritister, är denna fortsatta existens ett faktum. Det är ju svårt att förneka autenciteten i en kontakt med en eller flera andar under en seans, om man haft turen att få uppleva det. För att inte tala om en storseans. Kritiker hävdar att det är bluff, båg och dimmridå men de missar poängen. Det finns en anledning till att man har ägnat sig åt sådant i över hundra år och antagligen mycket mer.
De döda är faktiskt där och de har ofta något viktigt att säga oss. Kanske vill någon skicka en lyckönskan från andra sidan. Kanske är någon frustrerad över att det blev som det blev och behöver hjälp med att släppa taget och gå vidare.
Men vad gör man när ens favoritplats blir hemsökt? Vi har alla hört talas om hus som blir hemsökta och vi har sett på film hur det kan gå. När ett så kallat spöke knyter an till en plats på ett negativt sätt och gör det omöjligt för dem (levande) boende att vara kvar. I vissa fall kan det då vara enklast att helt enkelt flytta därifrån, vilket förstås några som flyttfirma.nu gör allra enklast och snabbast.
Vissa saker har man helt enkelt inte råd att leka med. Ibland måste man tyvärr lämna sin favoritplats. Just eftersom den funnits där ett tag och säkert är fleras favoritplats än bara ens egen.