Kategori: Spiritualismen

Spiritualism kan vara ett begrepp många har snubblat över men egentligen inte har funderat så mycket på vad det innebär. Det finns även ett annat begrepp, spiritism, och det kan förvirra saker och ting. Både spiritualism och spiritism tror på att döda andar kan kontakta levande människor. Skillnaden är att spiritism finns världen över i olika varianter och kan ha kopplingar till olika kulturer medan anhängare till spiritualismen säger sig vara kristna.

Historia
Spiritualism har funnits i flera århundraden, främst i Karibien. I äldre kulturer har troligen en schaman eller medicinman varit den som ska ha kunnat få kontakt med de dödas andar, exempelvis genom att utföra olika ritualer och dricka något som ska framkalla syner och visioner.

Under 1700-talet kunde man säkert se att intresset för spiritualitet fick ett uppsving då man hade upptäckt magnetismen. Inledningsvis användes magnetism som ett medel för att förbättra människors hälsa men ganska snart övergick man till att ordna seanser där överklassen roade sig med att kontakta avlidna kära, genom att använda magnetism. Det var nog mest som ett spännande nöje men flera trodde på att det fungerade.

Under 1848 kom vad som av många sågs som bevis för att spiritualism verkligen existerade. I USA hade två systrar, Margaret och Kate Fox, sagt sig kunna höra olika ljud i huset där de bodde och de påstod, mycket övertygande, att detta var ljud som orsakats av andevärlden. Olika dunsar och knackljud var vad som hördes och historien spred sig kvickt till Europa. Mängder av andra människor framträdde som medier de också, och intresset var stort.

Systrarna avslöjade dock, ca 40 år senare att allt varit fusk från deras sida. De hade lyckats åstadkomma knäppande ljud med sina knäleder och även använt olika attiraljer för att framkalla dunsar men ingen hade avslöjat deras knep. Nu när Margaret avslöjade vad de sysslat med hela denna tid, var det så att säga för sent. Den moderna spiritualismen som till stor del uppstod på grund av flickornas lurendrejeri, hade redan spridit sig både långt bort och djupt i medvetandet hos människor, att det inte försvann bara för att Margaret erkände.

Flickorna beteende uppstod inte av en slump. Intresset för andevärlden hade alltid funnits och en förändring i människans sätt att se på världen var på gång. Innan 1848 fanns personer som skrev om andevärlden och funderade över om det var möjligt med kontakt. En av dessa personer var Madame Helena Blavatsy, en rysk kvinna som arbetat som medium. Helena var en sökare och reste mycket, bland annat både till Indien, Ryssland och Kairo. Tidigt i sitt liv kom hon i kontakt med österländska läror och på 1870-talet, när hon grundade sitt spiritistiska sällskap, hade hon gett ut en bok som var en blandning av stulna texter och hennes egna idéer.

I denna moderna tid finns det personer som arbetar som medium trots att de flesta idag nog inte tror på det så som man gjorde på 1800-talet. Dock verkar en del människor så hett önska få kontakt med en avliden kärlek, ett barn eller en förälder som omkommit, att de väljer att vända sig till ett medium för att prova. Vad har man att förlora?

Kanske det mest kända namnet i sammanhanget under de senaste 20 åren är mediet Terry Evans. Han kommer urpsrungligen från England och har vanlig arbetarbakgrund men har i Sverige blivit rikskändis genom att arbeta som medium. Han har haft tv-program med sittningar och även hjälpt till i andra tv-program som har handlat om hemsökta hus, där han gått in och läst av stämningen.

Terry Evans driver ett privat företag och ordnar seanser. En form är storseanser, där han har en hel publik framför sig och där han känner av atmosfären och väntar på att någon ande ska ta kontakt med honom. Det sker alltid att åtminstone några andar tar kontakt. Det som då sker är att Evans t. ex. säger “Finns det någon Anna här?” Några i publiken svarar eller räcker upp sina händer. Han vänder sig då mer till direkt till dem och säger “Jag vet inte riktigt till vem av er denna ande vänder sig. Vem av er har nyligen förlorat en ung man i sin närhet?” De aktuella Annorna nickar eller vinkar med handen, kanske är det nu 2-3 stycken. Terry fortsätter: “Kan ha varit en olycka, lite oklart men i alla fall gick personen bort oväntat”.

Så där pågår seansen där Terry försöker lokalisera exakt rätt mottagare i publiken genom att ställa frågor och varva det med ledtrådar som anden ska ha gett honom. Ofta börjar deltagare gråta när de känner att det är riktat till just dem!

Nu har det visat sig att Terry Evans är avslöjad som en bluff vilket inte överraskar. Att i en stor samling hitta några som lystrar till vanliga namn som Anna och Mikael är inte svårt. De flesta som kommer till en sådan sittning gör det för att de är förtvivlade av sorg och så gärna vill få veta att den avlidne har det bra, därför vill de så gärna tro, precis som man på 1800-talet trodde på systrarna Fox.

Spiritualism bygger på en kristen tro och speciellt i England har detta synts tydligt då det finns flera kyrkor för ändamålet. Det är kristna spiritualistiska samfund som driver egna kyrkor med en grund dels i den kristna tron men också i spiritualismen. Man utför söndagsgudstjänsten ungefär som en vanlig kristen ceremoni men man har även seanser som en programpunkt.

Spiritualismen tror på att själen inte kan dö utan vandrar vidare och därför kan andar ta kontakt med människorna. En stor skillnad mellan en kristen spiritualist och en traditionell kristen är att spiritualisten inte tror på att man kan få syndernas förlåtelse, utan man ansvarar alltid för sina egna handlingar. Eftersom själen vandrar vidare, kan ditt leverne få konsekvenser för anden. Detta påminner en hel del om buddhismens eller hinduismens tankar om själavandring. Man tror att Gud är en ande på ett högre plan (d.v.s. Gud är inte en “gud” i traditionell mening) än de andra andarna och att Jesus var ett medium, det bästa som kunde finnas.

I Sverige är det inte speciellt vanligt med kyrkor för sällskapen, utan man har mer organiserat sig i olika föreningar. Det är inte heller säkert att man i Sverige säger att man tror på den kristna guden utan det går lika bra att bara säga gud, skaparen, en högre intelligens.

Den äldsta föreningen i Sverige är Sällskapet Sanningssökarna som grundades år 1904. I starten hette de Frenologiska sällskapet och har även bytt namn ett par gånger under årens lopp. Det finns även en spiritualistisk kyrka i Sverige men den är ganska modern och startades så sent som 2005. Denna kyrka heter Sveriges spiritualistiska kyrka och är belägen i Göteborg.

Ofta anser man att människan var så lättlurad förr i tiden. Häxbränningarna är ett sådant exempel. Det är svårt att förstå hur det kunde bli sådan masshysteri så att man (med kanske gott samvete) brände levande människor på bål. Ett annat exempel är när nyförlösta små bebisar som det var något fel på, sågs som bortbytingar och sattes ut i skogen. Idag, flera århundraden senare, går man väl inte på sådana dumheter?

Cold reading
Skickliga medier som säger sig, för en betalning, vilja hjälpa dig att få kontakt med en avliden person som du saknar, använder sig ofta av vad som kallas cold reading och innebär att man, utan att man är medveten om det, ger ifrån sig ledtrådar så att mediet kan få dig att tro att denne verkligen har kontakt med den avlidne.

Exempel på det är din blick, din andning, du kanske gör något med fingrarna. Små tecken som visar en skicklig avläsare att denne är på rätt eller fel väg. Om du verkligen är en stenstod utan ansiktsuttryck kanske du klarar av att inte avge små tecken men de flesta av oss är lättare att läsa av än vi tror.

För att få kontakt med de avlidnas andar har man historiskt provat olika hjälpmedel. På 1700-talet använde man sig av magnetism för att försöka få kontakt med andarna men det finns andra objekt. Ett av de mer kända är troligen ett ouijabord. Ordet härstammar från franskan, där oui som bekant betyder ja och den andra delen, ja, kommer från tyskans ord för samma sak.

Ett ouijabord är tillverkat i trä med en lös del som är formad som en bred pil. Denna pil ska “vandra” över bordet där alfabetet finns inristat och ofta orden ja och nej på var sin sida av brädet. Tanken är att man sitter tillsammans runt bordet. Alla som ska delta lägger handen på pilen, eller åtminstone några fingrar. Sedan ställer någon högt en fråga, tex: “Finns här någon ande?”. Om det finns det, ska pilen börja röra sig mot “ja” på bordet. Pilen kan också röra sig till enskilda bokstäver och då får man passa på att skriva ner dem och se om det blir till ett helt meddelande.

Man ska inte styra pilen, men troligen är det var som oftast sker. Det är lätt att bli besviken om inget händer.

Alla har säkert hört talas om de gamla druiderna i en tid vävd av dimmor, kung Arthur och riket Avalon. I England, Glastonbury har alla dessa historier sitt ursprung. Här hittar man Stone henge, kanske ett av världens mest gåtfulla ställen. Här finns lämningar både från den hedniska tiden med druiderna men också från tidig kristen tid. Här byggdes, enligt legenden, kyrkan Glastonbury Abbey av en av Jesus egna lärjungar, Josef av Arimatea. Den brann ner på 1100-talen men byggdes upp igen.

Igenom Glastonbury sägs jordens fjärde chakra gå, det s.k. hjärtchakrat och atmosfären är helande och kärleksfull. Alla Europas spirituella ser Glastonbury som en mycket viktig plats. Här finns också en leylinje, vilket innebär energilinje. Denna linje består av två energilinjer som är hoptvinnade och de kallas för St Michael/St Mary. Linjerna säga korsa varandra på ett par ställen vid Glastonbury och det är där man anser att energiflödena är extra starka.

Chalice Well är platsen med en välgörande källa. Många kommer hit för att dricka av vattnet. Tester har visat att vattnet är järnrikt och har en lätt rödaktig ton.

Förutom allt detta finns kända sädescirklar på fälten i området, ringar som är svåra att förklara då de inte växer igen. Man har noterat viss magnetism där ringarna finns. Vissa tror att de är signaler från utomjordingar som försöker kommunicera. Hur det nu än är med den saken är Glastonbury en fantastisk plats att besöka, kanske speciellt om man säger sig vara spirituell och vill uppleva atmosfären är.

Människor som säger sig vara ett medium har som uppgift att vara en kanal mellan de dödas andar och de levande. Något som ofta gör sig bra på film är när mediet plötsligt börjar tala med någon annans röst. Mediet försätter sig själv i trans och tanken är att då ska en ande ta dennes fysiska kropp i besittning så att den kan tala.

En variant på detta är automatisk skrift. Här ska mediet sitta avslappnat med ett papper på bordet och en penna i handen och bara vänta på att någon ska göra så att handen börjar skriva. Idag kan säkert en dataskärm gå lika bra.

Viktigt är att mediet har mediterat innan för att verkligen öppna upp alla kanaler och bli så mottaglig som möjligt.

Huruvida detta är möjligt eller inte är upp till betraktaren. Dock anser skeptiker att mediet själv styr sin penna och skriver något som verkar passande i stunden, och även att mediet har tränat in några väl valda fraser med en annan stämma för att åstadkomma automatiskt tal. Man kan tänka sig att det kan ge intryck på en sökande människa som kommit dit för att få hjälp.